En bekant retade mig häromdagen med kommentaren "du tror ju inte på kärlek", och syftade på att jag sagt att jag inte tycker att folk borde gifta sig innan de fyllt 40. Jag protesterade direkt, kärlek är en av de få saker jag tror på! Ju mera desta bättre. Älska allting, och alla. Dig själv, din nästa... :)

Men jag tror inte på evig och oföränderlig kärlek i den form som folk förväntar sig då de gifter sig vid 20. Big difference.

Det om det.
 
Vi såg modern dans på operan i kväll, och slog sedan runt lite på stan, då en vän fyllde år. Hon fick en ivrig beundrare på gatan, som var lite överförfriskad, men trevlig. Han kom med oss till en bar och bjöd hela gänget på skumpa, medan de två skämtsamt annonserade sin färska förlovning. De höll fina tal om hur oväntat det varit och hur snabbt det gick. Alla skrattade och skålade, men så plötsligt var skämtet över, han fattade det inte utan fortsatte, och så blev det en väldigt mystiskt stämning en stund. Han skrapade sig  huvudet och min vän försvann in till wc:n.



Några av oss passade på att gå hem, då vi varit på väg en stund redan. Jag funderade på hemvägen över nyanser, och hur svårt det ibland kan vara att läsa folk. Alla har så många oskrivna regler. Ens skämt är en annans allvar.

Livets mening kanske är att gå framåt, förändras, evolvera? Vi är aldrig färdiga, för man kan alltid bli bättre, visare, kärleksfullare... Man kan också stanna upp och klänga fast vid det som är, men varför skulle man det?

Har stått på klackar hela dagen, och kan eventuellt ursäkta mig själv, då jag inte orkade resa mig och gå till gymet då jag kom hem. Möte, jobb, kurs. Kanske det räcker.


Apropå ingenting, måste skriva upp några fina översättningar jag snubblat över:

kinkkuikeitto = skunksoppa
tuoreita rapuja = verska krapyler
mummon muussia = mormors mus
kuivattuja mansikoita = torkade jörguppar

Igår såg vi fina och konstiga uppträdanden på Lavaklubi, de har något som kallas Omatuntoklubi varje månad med open stage, vilket betyder att precis vad som helst kan hända. Which is nice.

Idag färdades vi till Sibbo, min syster och jag. Hon plockade upp mig prick 13:11:07 som hon lovat och så här fint var det då vi kom fram. Lekstugan som senast var täckt av snö, såg nu ut så här. Much better.

Nu har jag förutom en likadan mugg, också en skål, en telåda, en liten prydnadsfigur och en kylskåpsmagnet med Morran-tema hos mig.

Jag måste säga till då det börjar räcka... Ingen fara ännu, tycker Morran är jätte-söt. Men det är intressant hur folk ibland mot sin vilja börjar "samla" på något bara för att t.ex. familjen börja köpa saker enligt ett visst tema åt en. Om man har mer än en av någon grej, eller säger högt att man tycker om något, är man i farozonen. ;)

Det är ju förstås lätt, då det finns alltför många dagar i året, då det är obligatoriskt att ge presenter åt varandra. "Hon samlar ju på sköldpaddor, vi köper de här fula sköldpadds-
ljushållarna, och den här sköldpaddsungsvanten till julklapp, och så hittar vi på några ännu mera exotiska sköldpaddsgrejer till hennes namnsdag och födelsedag..." ;)

En av många orsaker till att jag numera skippat julklapparna helt och hållet.

Vad jag tänker mycket och stressar i onödan just nu!

Just do it.

Klarade av en jobbgrej idag, som jag stressade för hela dagen, alltså medan jag höll på. ;) Stressar över kommande jobbprojekt också. Som om det hjälpte det minsta. Jag går bara på onödigt höga varv, av någon anledning.

Drömde i natt att jag hade köpt ett hus, med en liten sjö inuti. Man fick gå runt kanterna på sjön för att komma till köket och sovrummet, och så kunde man förstsås simma över om man ville. Kände mig orolig över att lite rör borde bytas ut i huset, och undrade hur kallt det skulle bli inomhus på vintern då sjön började frysa...

Då jag vaknade var jag dels lättad för att inte ha sådana problem, men dels också lite besviken, för det var ganska coolt att ha en sjö inomhus. Tänk vad enkelt att ta ett morgondopp på vägen till köket! ;)



Ett av de bästa sätten att "komma ut ur sitt eget huvud" är att skratta. Sitter som bäst och tittar/lyssnar på stand-up på UTube. Började med Amy Schumer som André rekommenderade, och fortsatte med Chelsea Peretti, Jim Carrey, och vad jag nu råkar hitta... :)

P.S. Bill Hicks. Damn.

Jag såg nyss en fantastisk teaterpjäs, Harvala, som tyvärr spelades för sista gången idag, så jag kan inte rekommendera den...

Moder-dotter-relationerna verkar vara problematiska för de flesta. Jag tror att väldigt många kvinnor känner igen sig. Kan inte uttala mig om hur pojkar känner sig gentemot sina föräldrad, men antagligen kan det inte hjälpas, att folk "skickar vidare" sina egna traumor, rädslor och känslor av misslyckande till sina barn, fast det är de sista de vill.

Oj, min stackars kropp. Drog upp den mitt i sömnen till sählyn, och piskade den runt planen i en timme. Man märker inte ens hur trött man blir, fast man svettas som ett litet djur och flåsar som ett stort, då det är så roligt att spela! I morgon kommer jag nog att känna av det här. Nu redan ser jag ett fint blåmärke som breder ut sig på ena låret.

Jag gjorde ett hat trick, som jag inte skulle ha märkt (?) om inte en av mina härliga medspelare tutat ut det så alla säkert hörde det. Måste nog citera Buddha här... "I never see what has been done; I only see what remains to be done"... ;)

Nu ska jag och titta på Fitness-opera. Light opera. Uppvärmd igen i Åbo och Hesa efter att ha haft en paus på 5 år, den hade premiär 2007. Den här produktionen är med Ooppera Skaala, som vi gjorde Great Conspiracy med förra året. Kul gäng. :)

Men se så söt den här typen är! Jag kan bli så glad över något så här onödigt men roligt... en hiippari-klämmare. :D


Vad blir det på svenska? Smygare? Det här är definivt inte ett normalt sätt att ta sig fram, det är helt klart att han stalkar någon bakom en buske med sådan där body language...

Fick höra idag, (av en karl, såklart) att män är roligare än kvinnor. "Det bara är så".

Som om det var fakta. Struntprat. Humor sitter mellan öronen, inte mellan benen. ;)

Klart att om man själv är övertygad om att det är så, ser man bara bevis på att det är sant. Då försöker man inte ens lyfta fram roliga kvinnor i såna här sammanhang, därför att "de inte finns". Hejsan glastak. I lite annorlunda tappning bara.